Old

Kanske rörig text och så, men orkar inte skriva om den så stå ut och läs om ni orkar. :)

---

Du sårade mig med dina lögner och svek. Så en dag när jag hade modet till det, tack vare alla som funnits där och sagt att detta måste få ett slut, så gjorde jag valet att välja bort dig ur mitt liv föralltid. Visst du finns ju fortfarande kvar, men inte alls som förut, nu är du nästan helt borta ur mitt liv. Men det valet kanske inte var så bra inser ni som peppade till mig att göra det ? Ni bara klagar på att jag inte ska vara så envis och ta det steget att bygga upp en ny relation med dig. Men det är något som aldrig kommer på frågan - aldrig mer du i mitt liv. Hur tror nu att jag ska kunna lita på honom och känna mig trygg i hans närhet ? Egentligen tycker jag att ni borde stötta mig i valet jag gjorde istället för att klaga.

Jag gjorde valet för att få mig själv att må bra. Jag tycker bara det är positivt men ni verkar tycka att det är ett negativt val ? Men visst ni har rätt att tycka precis vad ni vill men jag är stolt över mig själv som gått igenom allt dethär. För tro mig, ni vet inte ens hälften hur dåligt jag har mått pågrund av allt. Och sen kan man undra varför ni inte vet det ? För jag har inte haft modet att berätta det för er, jag vet att ni skulle bry er, men inte alls så mycket som jag behöver att ni ska bry er. Ni skulle mest tycka jag är töntig som mått som jag mått. För sånna som ni, om man mår dåligt av något så klagar ni på att det är inget att må dåligt över, '' så sluta upp med tramset'' brukar man få höra. Jag har iallafall hadt den turen med mig att jag har världens bästa vänner som hjälp mig igenom allt, lyssnat, stöttat och hållt min hand när jag varit ledsen. Så just därför har jag inte berättat hur jag mått för er - ni bara klagar då. Men tack mina vänner så har jag fortfarande båda fötterna på jorden, utan dom hade jag aldrig kommit så långt som jag gjort idag. ♥