Old

’’bilden på dig, det är inte du, det är ett jävla skal’’

När jag fick den kommentaren, det var då det slog mig, det är inte jag, så som jag är idag och som jag var för en månad sen är så stor skillnad. Så mycket har hänt på så kort tid, jag vet inte ens hur jag mår längre. . Vet knappt vad jag ska skriva, hittar inte de rätta orden, allt blir bara fel och rörigt.

Allt kommer bli bättre snart, bara jag får nyår överstökat och januari månad börjar och mamma ska hjälpa mig med några saker så kommer livet bli bättre. I alla fall så får jag bort en sak ur livet, resten löser jag på annat sätt.

Och jag ska försöka att hitta tillbaka till mig själv även om de inte kommer bli lätt så ska jag nå det målet. Jag ska även försöka bättra mig på att höra av mig, försöka våga mer, alltså typ att säga vad jag tycker osv just nu sitter jag mest tyst som en näbbmus känns de som. För att lyckas så måste man ta risker, så jag ska lära mig att ta risker.

  

Måste bara säga förlåt till alla jag sårat på nått sätt eller skitit i totalt osv, de är inte meningen att de skulle ha blivit så, jag är ledsen. Jag älskar er, ni vet vilka ni är.

Och jag måste verkligen säga förlåt till en person som känner mig allra bäst, jag är ledsen att de har varit som de har mellan oss. Det har gjort så ont varje gång vi har tjaffsat/bråkat, varje gång så gråter jag länge för jag är så rädd att förlora dig, för om jag förlorar dig så förlorar jag allt. Så förlåt, jag kommer alltid att finnas, oavsett vad för det har jag lovat och jag kommer hålla det.
Jag älskar dig – glöm aldrig bort det.

♥ 

flumsanniii!